THE END


Jag vet att du skulle ha gillat, det i det förflutna.
Jag kommer ihåg att du inte gillade, då jag var nutiden.
Jag ser att du gillar nu, i framtiden.

Det känns ganska bra, för jag läser, kan se, att allt det där jag antagit, faktiskt var så.
Hon såg i alla fall tråkig ut.
Och brodern intygade detsamma.
Det räcker för mig.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0