Drog en sväng till Halmstad med kusin Jenny. Väldigt trevligt! Hon hittade vad hon skulle ha, och jag ramlade över ett par jättesöta shorts, och såg äntligen till att köpa mig ett ordentligt läppstift. Själv tycker jag det är supersnyggt, men mamma verkade dock inte tycka det var så fint... Så typiskt mamma, allt ska alltid vara så som det brukar. Bara för att det inte är helt vanligt behöver man inte rynka på näsan å det!


Något sånthär. Fast det är mycket mörkare än det på bilden.

Så, en liten uppdatering kanske är på sin plats, då jag befunnit mig på resande fot ett tag. Eller ja, fot och fot, resande röv blir det väl. Tror det var Johan Glans som först myntade det begreppet.

Efter en mycket trevlig födelsedag, som avslutades med kvällsmat i trädgården med lite släktingar, var det dags för min 5e eller 6e körlektion. Gick, hmm, sådär. Som de andra har gått, ungefär. Fast det går ju ändå bättre och bättre, det känner jag ju.
Efter det var det dags för den årliga turen till Norrland och släkten på min pappas sida. klev upp klockan fyra, åkte massvis med bil, 100 mil närmare bestämt, även genom hälsingland. Stannade på diverse ställen, och även jag körde en del, mestadels på E4an. Men det gick faktiskt riktigt bra! I Norrland blev det mest att ta det lugnt, och självklart att träffa käraste sysslingen Elenah (som även, som sagt, fixat till designen på denna blogg). En tur till havet blev det också. I onsdags styrde vi kosan hemåt, övernattade i Sala, för att anlända hemma i byn på torsdagskvällen. Väl hemma fick jag och broder direkt ge oss ut och bli fotograferade tillsammans med kusinerna på mammas sida. Detta foto satte vi sedan i en ram för att ge åt morfar som fyllde 77 år på fredagen.
Igår besökte jag Karin, och ikväll kommer min kära klasskompis Andréa hit.
Känns som en fin sommar alltså!


Bild från när vi åkte upp förra året, och hittade en lekplats på ett rastställe.

Broder.

Som ni kanske märker, har denna lilla blogg fått ny design!
Och den som har fixat detta, är ingen mindre än min älskade syssling Elenah.
Och jag tycker den blev jättesnygg, mycket bättre än min gamla. Och sen kanske folk kommer orka läsa vad jag skriver i framtiden också, har fått en del klagomål på att det var ganska så omöjligt att läsa svart minitext på mörklila bakgrund...

Fred & Kärlek!

För er som undrar, fyller jag år idag. Hela 18 år, faktiskt. Skriver ni inte 'Grattis' blir jag ledsen, varför kan ni läsa här
Fast jag tar tillbaka det lite. Man blir visst ihågkommen. Särskilt som Facebbok har den där braiga funktionen att det står när någon har födelsedag. Och särskilt som man har så fina vänner som kommer ihåg en, och smsar och ringer och håller på.
Förresten kan ni ju säga grattis till min kära klasskompis Oskar med, eftersom han också fyller år idag.
Hmm, undrar om det finns någon tårta kvar....

Att bara bli sedd som dendärsnggatjejens kompis.

En film som dock är värd att se, är "Million dollar baby". Såg den alldeles nyss (tog 3 timmar, hatar tv 4...). En riktigt stark och bra film.

Idag körde jag fram och tillbaka till Halmstad, och det gick faktiskt riktigt bra! Änn finns det hopp om körkort innan pensionen.
I Halmstad fanns det inte en enda vit, fin, fluffig klänning. Inte ens blommiga, fina, fluffiga klänningar. Och jag som ville ha en ny klänning till Midsommar...

Istället blev det ett par jeansshorts. Ett par för tighta, för korta, och som visar alldeles för mycket av mina ben. De går dessutom varken att andas eller sitta i. Som jag ser det, har jag två alternativ:

Alternativ 1: Dessa jeansshorts bortskänkes. Till högstbjudande eller den som ler sötast. Jag menar, inte kan jag gå runt i ett par shorts som inte täcker mycket mer än ett par rejäla trosor. Med mina ben? skulle inte tro det. Strandad vitval, Oh yes!

Alternativ 2: Jag glömmer allt vad komplex heter och skiter i vad jag själv tycker. Och ser alltid till att ha något i knät när jag sitter ner i dem. Någon måtta får det väl vara.

Ska jag dra lott kanske?


Fruktansvärt korta. Ignorera "jagärsåkoncentreradattjagspyr"-ansiktsuttrycket.
Och mitt fula rum.

Man får snygg rumpa i alla fall...

Tänkte ni skulle få läsa lite normala inlägg, och inte bara massa kryptisk skit, så here we go; såhär var min helg!

Fredagen var fin, var och kollade på balen med Linnea. Fruktansvärt mycket fina klänningar, några sjukt fula, en och annan söt pojke..
Sjukt varmt var det, så när de sista gått förbi gick vi och köpte glass och vatten. Satt i en park, åt glass och bestämde oss för lite mer glass, B&J den här gången. Fint.

Lördag var lika med Liseberg, fruktansvärt varmt, väldigt mycket kö, och knappt något åkt. Bottennappet var när jag missade sorben i B&J-glassbaren... Fast det var mycket trevligt ändå.

Idag, söndag, var det fint väder, så jag, kusinerna och moster cyklade till viken och badade. Och solade. Så nu har jag vackra vita ränder på mina rödbrända axlar. Men det hör ju tyvärr sommaren till.

(Och förresten, erkänn awesome rubrik?)

Det känns lite weird.
But I like it.
Hmmm...

Fan. Eller ja. Eller va. Eller nä.
Men typ. Kanske.
Ja. Fast nä.
Ungefär inte.
Få något vis.
Aldrig.
Ellr nä. Eller va. Eller jo.
Eller kanske.

Så va fan är det de eftersöker då?

Har för andra gången i mitt liv skrivt på en namninsamling om, ja, 'frigivning' skulle man väl kanske kunna kalla det. Förra gången var på bokmässan, då en kille flög på mig och tyckte jag skulle skriva på om att en fånge i någonstans skulle bli frigiven.
"jaja, bara du slutar tjata" var min tanke då.
Men nu i efterhand känns det ganska bra. Jag vet inte om det gjorde någon skillnad, om de ens fick ihop tillräckligt med namn för att lämna in, men jag gjorde i alla fall något.
Idag skrev jag på om en protest för att en kille inte ska bli utvisad. Jag känner inte killen, men umständigheterna är inte kloka. Så jag skrev på. För om inte jag som kan, som har möjligheten att utttrycka mitt missnöje utan att bli förföljd eller något likande, skriver på, gör min röst hörd, vem ska då göra det?

Vissa förhållanden har gett mer för eftervärden än andra. En vetlandapojke delade med sig av ett superbra kladdkakerecept, och det har blivit flitigt använt sedan dess. Ikväll är det kladdkaksmuffins som gäller, det är ju friluftsdag på onsdag.
Summa sumarum, det var värt.

Jonas konfirmation har gett mig en rejäl överdos av släktingar och kyrkor. För visst blir man sjukt glad när man satt uppe till halv 2, och mamma drar upp en ur sängen klockan 9 för att vi skulle åka med farmor och farfar och kolla på typ kyrkor...
Det enda som var kul var att jag fick köra, men det blev inte särskilt roligt det heller eftersom jag hade 3 stycken i baksätet som körde åt mig. Riktigt roligt med 4 röster som ger olika instruktioner. Och inte kan de hålla tyst ens efter att jag sagt åt dem hur störande det är. SUCK!
Lite senare nu i eftermiddag tog jag och mamma mormors bil istället och tränade samhälleskörning. Det gick väldigt mycket bättre, så nu hoppas jag att Lasse inte ska ha så mycket att klaga på imorgon på körlektionen.

Okej, enkom för min bästa Karin. Sjukt dåliga bilder, men här är dagens klänning.
Dålig bild, med blixt och mammas kofta över.

Såhär ser den ut upptill. Ignorera mitt 'jag-är-helt-borta'-ansiktsuttryck.

Jag måste bli bättre på att ta bilder. och på att radera rätt egobilder.

Idag har min fina lillebror konfirmerats. Läste klart och tydligt den text han skrivit, de hade alla skrivit en egen text om varsin pärla i frälsarkransen. Och sen sjöng de och så, you raise me up och sol vind och vatten. Stämningsfullt, även om det var ytterst få som sjöng med i psalmerna. Men det fixade sig, jag sjöng bara lite högre, hehe.
Sen åt vi massa mat som var massa god. Och tårta. Supermätt.
Och de vuxna satt och pratade, så istället låg jag i mormors säng, jonas på golvet, och sen låg vi där och sjöng många vackra sånger. Vi är störda tror jag. Men det är trevligt.
Så, lite bilder blev det, fast inte från själva konfirmationen, eftersom jag upptäckte liiiiiite sent att kameran var urladdad.

Visst är han söt? Jo, det tycker jag med.

Typ supergayig bild (no offence). Men här är i alla fall smyckena broder fick. Plus ett kors i en kedja runt halsen. Svinsnyggt armband (närmast handen). Det svarta läderarmbandet fick han av mig.

Släkt, föräldrar och broder.

japp, supercharmig bild. Men det är i alla fall jag och min älskade broder.

Jodå, den flyttade ut.
Matteångesten.
Efter att ha plågat mig 4 timmar i samlingssalen.
4 timmar matte, svårt att tänka sig.
Ännu svårare att tänka att jag behövde mer tid.
men visst, undrar om jag fattat mer för det.
Åt helvete gick det, ingen underdrift.
Det är synd att Klas ska behöva sätta ig på sina elever.

2sinvcosv=sin2v
y'=3sin4x-1
f(x)=0.5x+2
F(x)=2lnx-7x+2
A=(abcosC)/2

Detta är inte mänskligt. Det är tortyr.
Och jag ska läsa matte e.
FML.

Så flyttade matteångesten in på allvar. Efter många besök blev det slutligen så. Hoppas det inte blir permanent.

Häng med Nenellie, myyys med Tim Burton's Corpse Bride, torkade jordgubbar och melon. Alltid lika underbart att träffa dig söta människa!